• Home

Så är det med vatten”kraften”….

När solen strålar ned på exempelvis havsytan, så bromsas ljusfotonerna upp och strålningsenergin blir till värme. Detta värme får vattnet nära ytan att bli varmare än längre ned och med varmare menas fysikaliskt att vattenmolekylerna vibrerar häftigare. Därmed minskar varma vattnets densitet (täthet) jämfört med kallare vatten. Varmt vatten flyter därför på det tyngre kallvattnet. Samma sak händer med luften närmast vattenytan.
Varm luft kan bära med sig mer vattenånga än kallare luft, så den varma luften närmast vattenytan blir mer mättad med dunstande vattenånga än den övanför.

Nu är varm luft med sin vattenånga fortfarande tunnare än den kallare gasmassan och då uppstår något fysiker kallar konvektion, d.v.s att varmluften stiger uppåt i form av luftblåsor eller ”termik” som meterologerna kallar det. Det är på sådan termik som en del vråkar, örnar och gamar brukar cirkla runt.

När varmluften via termikströmmarna kommit tillräckligt högt upp i atmosfären, så orkar inte termiken pressa den högre, samtidigt som luftpelaren börjar förlora värme genom utstrålning ut i stratosfären.

Då luften svalnar orkar den inte behålla lika mycket vattenånga, så den tidigare osynliga ångan börjar nu kondenseras och vi ser den som moln, eller dimma om den ligger närmare marken. Ett normalstort Cumulusmoln innehåller typiskt sådär 200-250 ton vatten. Ett Cumulus Nimbus (åskmoln) många gånger mer !

Genom att planeten jorden roterar, har ekvatorn en högre hastigehet än breddgraderna norr eller söder därom. Ekvatorn har en rotationshastighet om 1670 km/timme österut, medan polerna har 0 km/timme. Naturligtvis följer luftmassorna med i rotationen, men olika snabbt beroende på vilken breddgrad vi befinner oss. Detta leder till något som kallas Corioliseffekten och ger upphov till väldiga roterande luftmassor som vandrar i nordöstlig riktning på norra halvklotet och sydostlig riktning på det södra halvklotet.

När moln pressas in över bergskammar tvingas de uppåt och kyls av än mer, varvid för stora vattendroppar bildas till iskristaller och faller nedåt. Genom färden ned genom molnmassan byggs kristallerna på med allt fler molekyler och tinar upp som regndroppar.
Regnet faller oftast på bergsidor och mer på höjder än på lågland.
Solvärmen har därvid uträttat ett fysikaliskt arbete, genom att lyfta upp vatten från havsyta och sjöar till högre läge. Detta arbete lagras i form av lägesenergi eller vad man kallar potentiell energi.

Jordens dragningakraft verkar på varje vattenmolekyl och omvandlar den potentiella energi till rörelse, då vattnet rusar fram i bäckar, åar och älvar. På vissa ställen faller vattnet brantare och där passar energibolagen på att bygga dammar och vattenturbiner för att tillvarata delar av den rörelseenergi (kinetisk energi) som vattnet bär med sig i fallen..

Tre turbintyper används:
Pelton där man har stora fallhöjder.
Francis vid medelhöga fallhöjder.
Kaplan liknar en båtpropeller och används där man har lägre fallhöjder.

Gemensamt för alla tre typerna är att de maximalt klarar av att utnyttja 50% av vattnets rörelseenergi.
En stor fisk omkommer vid alla tre typerna, men en liten fisk har större chans att överleva i en Kaplanturbin än i en Francisdito.
I en Kaplan slås allt ihjäl !

På turbinaxlarna moneras en generator som i sin tur klarar av att omvandla 96-98% av turbinaxelns vridmoment till elektrisk energi.

Det är således totalt fel att tala om vatten”kraft” utan det handlar om ren energiomvandling från vattnets rörelseenergi till genererad elektrisk spänning, vilket är elektronernas mootsvarighet till vattnets lägesenergi ( den potentiella energin).
Vattenenergiverk vore således en betydligt mer korrekt benämning, och den jag själv väljer att använda.

Läs mer Inga kommentarer

Finns det vackra adelsdamer ?

En sak jag har undrat över i många år är:
-Varför är det så sällan man hittar en vacker kvinna i de översta sociala skikten ?
Adelsdamerna är med några få undantag hänsynslöst oattraktiva.
Är det resultat av många generationers inavel, eller skadas fostret av den tyngande förmögenheten som föräldrarna uppbär ?

Läs mer Inga kommentarer

En ny spännande blogg

Cornucopia heter den och har tagit namnet efter den grekiska mytologins berömda ymnighetshorn med samma namn.

Ämnen inom bl.a. näringsliv, ekonomi, miljö och politik behandlas utifrån fria ordets grundvalar.

Länk

Läs mer

Varför jag bojkottar Facebook m.fl.

Jag undrar hur många som verkligen läst igenom villkoren ordentligt innan de kastar sig ut på dessa reklamfinansierade portaler som Facebook, Twitter, Instagram m.fl sociala media?

Har jag tolkat saken rätt så ger man fullmakt åt företagen bakom dessa att fritt disponera bilder, text, profiler och sökvanor precis som de önskar.

Därmed underlättar man för dem att kartlägga ens personliga vanor och bekantskapskrets till en nivå som FRA aldrig skulle våga föreslå politikerna.

För mig är den personliga integriteten värd mer än att få delta i de olika ""vänskapsnätverk" som är tänkta att utgöra det lockande syftet med att ansluta sig.

Ibland undrar jag över vad som driver individer att till den grad blottlägga hela sitt privatliv som man kan se exempel på inom de sociala media som står till buds ?

Kanske är jag för försiktig och en smula efter min tid, men jag känner inget behov av att slänga ut delar av mitt privatliv till allmänt utnyttjande.

Så till alla som inbjudit mig att bli deras "vän" på facebook mm. vill jag bara säga att min vänskap fortfarande bygger på personliga relationer och de i sin tur på reella umgänge öga mot öga.

Läs mer