• Home

Vilken av dem ?

Om du tittar på detta filmklipp, kommer du att se en bråkdel av Andromedagalaxens ca 200 000 000 000 stjärnor, alltså ca 200 miljarder grovt räknat. Klicka här

Skippa annonsen i början genom att trycka Skip Ad.

Det som ser ut som ett tätt damm av små, små ljuspunkter är alltså var och en en sol med flera ljusårs avstånd emellan. De större ljuspunkterna torde vara stjärnor i vår egen orionarm som slinker med i perspektivet.

Ett ljusår är ca 946080000000 svenska mil.

I vår galax Vintergatan beräknar man att det finns ca 130 miljarder stjärnor, eller solar om man så vill.

Enligt de senaste uppskattningarna finns det minst 300 miljardet galaxer av motsvarande genomsnittsstorlek, iinom vår synliga del av universum.

I en människokropp finns det ca 50 000 000 000 000 celler och multiplicerar vi det med de 6 miljarder människor som bebor vår planet, får vi ett tal som ungefär motsvarar hur många stjärnor det handlar om totalt.

Bara runt våra två största gasplaneter Jupiter och Saturnus snurrar över 60 månar runt dem vardera.

På två av dessa finns vatten i sådan form att liv skulle kunna utvecklats, nämligen Jupiters måne Europa och Saturnus måne Triton.

Antalet planeter och månar som snurrar runt vår sol, tycks ha bildats ur gas och stjärnstoff på ett rätt typiskt sätt enligt naturlagar som är univeriella. Sannolikheten att det ser ungefär likadant ut kring andra solar är således utomordentligt stor.

Om vi nu till antalet stjärnor i universum adderar en sisådär 10 planeter med månar kring flera av dem, så förstår vi att livet har goda möjligheter att uppstå på fler platser än på jorden. Dessutom pekar mycket på att livet har uppstått minst 3 gånger helt skilt från varandra här på jorden, så det förefaller heller inte vara så svårt att koka fram lite organisk massa som kan föröka sig och ha metabolism inom sig, bara man har ett par tusen millioner år på sig.

Om vi nu ska tro på att det finns en enda gud som skapat allt detta, måste den stackarn börja vara rätt utsliten vi d det här laget.

Kanske har gud också ""gått in i väggen" och det är därför det ser ut som det gör, för en allsmäktig gud skulle väl aldrig komma på iden att skapa en ondskans makt. Och denna ondskans makt torde ha börjat bli rätt sliten den också, utifrån vad vi idag vet om kosmos storhet.

Om Jesus dog på korset för mänskligheten, måste man fråga sig – vilken av dem ?

 

Läs mer Inga kommentarer

Jag avskyr alkoholkulturen

När man som helnykter inbjuds till en festlig sammankomst, har det slagit mig hur det har utvecklats en hel kultur kring hur man ska bete sig mot och med varnadra.

Välkomstdrinken tycks bli alltmer obligatorisk, liksom begreppet minglande!

Med minglande förstår jag att man ska låtsas vara världsvan och fylla ljudrummet med fullständigt oväsentligt pladder om absolut inget av värde eller betydelse. Det tycks mig mera gå ut på att man ska visa upp sitt yttre, än att ens försöka finna en djupare kontakt med andra närvarande.

Glaset i handen har nu ersatt 60- och 70-talets cigarett som protes för bristande självsäkerhet. Det fordras en hel del självkontroll för att stå rak med händerna utefter sidorna och föra en intellektuell kommunikation.

Intelligens är det sexigaste jag vet, men champagneglaset utgör inte någon symbol jag kopplar till intelligens.

Jag brukar erbjudas ett glas "alkoholfritt" och många är väldigt noga att förklara för mig vilket glas som är avsett för mig, men ett glas förutsätts jag hålla i handen, även fast jag inte alls har något behov därav .

Sedan kommer vi till det där med "skål", där alla förväntas delta i ett stiliserat och oerhört ordfattigt hyllande av något oväsentligt, som till exempel att man träffats för att fyllna till så pass att man vågar pröva på att bli intima med varandra.

För mig innebär skålandet bara ytterligare ett attribut för alkoholkulturen som ligger som en tung våt filt över mänskilghetens sociala tillkortakommanden.

Om jag helt enkelt vägrar ta ett glas och tillika vägrar medverka i skålningsritualierna, ses jag som antipatisk mot alla övriga.

Men väl kommen förbi de inledande uppstyltade samtalen och hälsningsfraserna, ser jag då fram emot åtminstone ett enda samtal som ger mig själv något som utvecklar mig som människa eller ger mig fördjupad insikt om något av betydlese.

Men se precis i samma takt som människorna börjar öppna sig, sänker alkoholen graden av intellekt i argumenten och snart så blir det dags för de spritångande närgångna förklaringar över hur förnämlig person jag egentligen upplevs vara och hur mycket man beundrar min karaktärsfasthet. Detta övergår dock relativt snabbt till smått provocerande utmaningar i vilka man enkelt kan skönja en personlig avoghet mot mig eller mindrevärdeskomplex inför mitt nyktra tillstånd.

När jag var yngre brukade detta snart nog utmynna i direkt fysisk utmaning och kraftmätning, men med stigande ålder har detta tillstånd övergått i att hjälpa mig ändra på mig så att jag ska få flera vänner.

Behöver jag tillägga att jag inte är så förtjust i att delta i bjudningar och allahanda festligheter ?

Läs mer Inga kommentarer

En mailkommunikation om skogen

Från Matts Bildsröm (Frilansjournalist på tidningen SKOGEN:

Hej.

Jag har en fundering som jag gärna vill dela med mig av och höra din uppfattning i frågan.

Vad händer egentligen med alla våra förädlade och snabbväxande plantor oavsett trädslag.

Vi ser ju att det är långt mellan både årsskott och årsringar och att det rör sig om frodvuxna, spröda stammar.

Denna naturliga tillväxt påskyndas dessutom med tidig röjning där planten fortfarande står rätt så stormskyddade men ändå har utrymme för att växa. I vissa fall även tidig gödsling trots varningar om detta.Men vad händer med rotsystemet under samma tidsperiod?

Hänger det med på den snabba tillväxten eller lever rotsystemet sitt eget liv i en drömvärld där det aldrig stormar?
 

Jag pratade med en av Holmens tjänstemän som noterat att de träd som växte vid myrkanter med sämre näringstillförsel var mindre till växten än träd ur samma bestånd på fastare mark. Däremot hade de mindre snabbväxande träden ur samma bestånd klarat stormen mycket bättre trots att de fanns i kanten och hade varit mer utsatta för hårda vindar än resten av beståndet.

Kan det vara så att resultatet av de stormar som vi ser idag kan vara en förvarning om att detta är bara början. Kan det vara så illa att all den skog som vi idag på olika sätt har påskyndat tillväxten på dessvärre har ett klent utvecklat rotsystem i förhållande till trädmassan ovan jord.  Träden från dessa odlingar kanske inte har tillnärmelsevis samma stabilitet som självföryngrade och mindre snabbväxande bestånd när de börjar nå 40-60 års ålder?

 

Mitt Svar:

Hej Matts och tack för senast !
 

JA det är intressanta tankar du tar upp här.

Det vi med säkerhet vet är ju exempelvis att Pinus Contorta är ett utpräglat pionjärträd med serotona kottar som ackumulerar sina frön till att samtidigt spridas i enorma mängder efter en skogsbrand. Det leder till att man kan finna en matta av contortaplantor på brandplatser med så mycket som 10 000 plantor /m2 !.

Trädslaget har alltså prioriterat sin skiktningsförmåga på bekostnad av ett stabilt rotsystem, som det ju inte behöver då trängseln och kronslutenheten blir i det närmaste total i de flesta naturgivna fallen.

Men vi planterar ju Contorta i sedvanliga förband om 2200 – 3500 plantor / 10000 m2  (ha).

Där blir ju slutenheten en annan och grenarna tillåts att utvecklas sidledes på ett helt annan sätt, med följden att kronan blir så mycket större och tyngre, jämfört med vad trädet formats rent genetiskt och av evolutionen.
 

Normalt sett utvecklas ju rotsystemet i samma takt som kronan, för annars uppstår svält på näringsämnen som bromsar kronan till dess rotsystemet hunnit ikapp, så det finns ju där en återkopplande reglering.

Frodvuxenheten medför ju givetvis en sprödare stam- och rot-massa hos barrträd, medan mosatsen gäller för lövträden.

Lärk fungerar som ett mellanting och liknar lövträden i sin tillväxtcykel, med "lövsprickning och sommarved som huvudmassa.

Dess mjuka barr böjer undan för vinden och när de värsta höststormarna inträffar, har lärken vanligtvis släppt sina barr och med sitt djupa rotsystem står den emot vindstötarna med en silande effekt på vindmomentet.

Lärken kammar därmed ut den värsta turbulensen i vindbyarna och kan därigenom fungera som stormankare i granbestånden.

Vi kan även konstatera hur mycket känsligare tallbestånden är för karaktären i den nya typ av stormar med sin starka prägling av byighet, som "ruskar" om med växelvis belastning och rekar loss tall mer än gran.

Har man dessutom gallrat tallbestånden verkar de bli än mer ömtåliga för den typen av vindstötar.

Själv tror jag mucket på en kombination av trädslag, med lärk som stormankare och i vars rotsystem den flackrotade granen kan väva fast sina periferrötter.

Det rikliga självsådda granplantuppslaget under 20-åriga lärkar tyder även på att trädslagen trivs tillsammans på samma sätt som granen gärna slår rot under lövträd.

Det är lite av mina funderingar.

Tack för att du hörde av dig och välkommen åter.

Göran

Läs mer Inga kommentarer

Viktigt samrådsmöte om Vojmån /Ångermanälven

Samrådsmöte Vilhelmina Startar: 2015-02-23 18:00 Slutar: 2015-02-23 20:30

Mellan 1 november 2014 och 30 april 2015 pågår samråd kring vad som behöver göras för att få bättre vatten i vårt land. Vattenmyndigheten i Bottenhavet sänder ut Åtgärdsprogram med Miljökonsekvensbeskrivning, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan. Dokumenten visar hur våra vatten mår, vilka vatten som behöver åtgärdas och vem som behöver vidta åtgärder.

Vi välkomnar dig på samrådsmöte i Vilhelmina. När: 23 februari 2015, klockan 18.00-20.30 Var: Hotell Vilhelmina, Volgsjövägen 16, Vilhelmina

Mötet är öppet för alla. Önskar du fika, anmäl dig nedan senast 19 februari 2015. Vi ser gärna att så många som möjligt anmäler sig för att kunna dimensionera salen korrekt. Det ordnas samrådsmöten kvällstid även i Gävle, Sundsvall, Hudiksvall, Mora, Falun, Örnsköldsvik, Östersund och Sveg.

Se kalender.

Anmäl mig

Läs mer Inga kommentarer

Kaka söker maka

Nationalsocialisterna i europa har hittat hem till kommunisterna i Ryssland.

SVT/Aktuellet rapporterar hur demokratins belackare hittar varandra och hjälps åt att smida planer över hur man ska bygga gemensam plattform mot demokratierna i väst.

Putin och Europas högerextremister gör gemensam sak i Ukraina och binder därmed band i samförstånd för framtiden.

Det laddar upp i gamla Eurasien !
 

Läs mer